söndag 31 juli 2011

Varför tar kärlek slut?

Jag undrar inte för min egen del utan för några andras. Allvarligt talat så tror jag att hjärtat spricker i mig och klumpen i halsen kväver mig snart.

Ingen inspiration i detta inlägg, jag vet, men jag måste bara få slänga ut frågan: Vart tar kärleken vägen?
Flyger den runt som någon djävla harkrank utan mål och mening efter att lämnat någon? Är den ens någon egen kraft? Vi skapar väl den själva eller?
Och inte kan man låna ut kärlek till någon: -Här, ta lite av vår kärlek så länge, vi har så det räcker! 
Det vore ju praktiskt annars tycker jag. -Varsegoda, en flaska kärlek, gapa och svälj så är ni glada och lyckliga igen.




Nej så ser inte livet ut - det vet jag ju själv - jag har själv varit där.
Tycker ändå att det är relevant att fråga: Varför tar kärlek slut?
Jag vill inte att det ska vara så.


Kram Kram
Jessika

7 kommentarer:

  1. Ja du...inget bra svar. Men vi måste också vårda vår kärlek. För vårdar vi inte kan den ta slut snabbare...kanske. Kärlek är ju inget att ta för givet. Oavsett vilken kärlek det gäller. Kramar på dig från Maria

    SvaraRadera
  2. Heia..
    ja har lurt på det samme selv...kunne det ikke ha fulgt med en garantilappe??:)Hadde vært greit med slike flasker synes jeg...
    Så flotte bilder fra gangen din....
    klemklem på deg

    SvaraRadera
  3. Kärlek som växer när man slösar med den...så himla enkelt...men så svårt. Lätt fråga, många långa krångliga svar...

    För att kärlek ska finnas kvar, för att vi ska känna den behöver vi kommunikation och humor...när vi inte längre kan skratta tillsammans tynar det andra bort...

    Var och en är sin egen lyckas smed.....gäller nog även i kärlekens tecken.

    Stor kram till dig!
    Loellan

    SvaraRadera
  4. Hejsan...

    Har just tittat in i Din härliga och fina blogg och jag återkommer gärna och kikar fler ggr.

    Vad gäller kärleken... DEN tar inte slut. Den finns där alltid, MEN det är föremålet för kärleken som växlar... Min styvmormor sa till mig när jag en dag satt på mitt rum och grät över förlorad kärlek... "Snälla Du, se det så här, han var rätt för tillfället och om ett tillfälle endast är en natt, se det då som ett bra tillfälle den natten."

    Hoppas Du kan hitta Din förlorade kärlek att ödsla på någon igen och se det som ett tillfälle att njuta.

    Må gott

    MVH

    Britt

    SvaraRadera
  5. Min mamma sa: Kärleken är beständig det är bara föremålen som växlar. Det sa hon till mig då jag var ung. Nu har jag varit gift i 35 år med samma man. Kärlek måste underhållas och vårdas...pysslas om lite. Jag gillar Loellans svar.

    Kram
    annika

    SvaraRadera
  6. KÄRLEK borde bara finnas där, orubblig, stark , ogenomtränglig, FÖR EVIG!! Men tyvärr vet vi nog alla att så inte är fallet. Istället ska man jobba, kämpa, vårda o pyssla om för att få den att stanna kvar.
    Jag har också varit där, tyvärr...låtit kärleken flyga iväg utan att fånga upp den igen. Men för varje gång lär man sig något och idag håller jag hårt i den fast det kan vara svårt ibland. Men det var väl heller ingen som sa 'att kärlek skulle vara en dans på rosor'!!!

    Lite av mina tankar, så här innan helgen ;o)
    Go' och mysig helg på dig!
    Kram
    Ulrika

    SvaraRadera
  7. Din fråga tillhör en av livets stora gåtor, och jag har inget bra svar. Fast kanske är det så att kärleken flyr sin kos när man har börjat ta den för given. Jag är kanske en romantiker, men nog vill jag tro att kärleken kan stanna i ens liv livet ut. Fast då får man nog aldrig sluta jobba på att få den att trivas!

    Önskar dig en fin helg, Jessika!
    /Anna-Karin

    SvaraRadera